Vem äger den svenska berättelsen?

Sedan 2017 har antalet barn i kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat med 35 procent. Under samma period har kapaciteten bara ökat med 22 procent. Patienter ökar alltså snabbare än resurser — med längre väntetider som följd. Bland unga kvinnor 16–29 år uppger 37 procent att de känner sig ganska eller mycket stressade, enligt Folkhälsomyndighetens nationella enkät 2024. Antalet självmord bland unga kvinnor ökade senast uppmätta år — för första gången på flera år.

Enligt SCB:s och Boverkets kartläggning 2024 finns det 180 områden i 66 svenska kommuner med särskilt stor sammanvägd problematik. Mer än 700 000 personer bor i dessa områden — varav drygt 170 000 är barn. Boendesegregationen har ökat under de senaste tio åren. I de mest utsatta områdena arbetar bara 54 procent av kvinnorna och 64 procent av männen. Regeringen tillsatte 2024 en utredning om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk.

Skolverkets uppföljning för 2024/25 visar att betygsresultaten i grundskolan försämras något, och att det finns en mycket stor spridning mellan huvudmän. Tusentals elever lämnar varje år grundskolan utan att nå målen. En statlig utredning från 2025 konstaterar att strukturen kring särskilt stöd fortfarande brister, att elevhälsan är ojämnt fördelad och att lärares administrativa börda tar tid från undervisning. Studiero uppvisar låga medelvärden i skolenkäterna.

Forskning och regionala omvärldsanalyser pekar på att skillnaderna i befolkningens värderingar har ökat parallellt med den ekonomiska och geografiska segregationen. Synen på religion, jämställdhet och familjeliv skiljer sig på gruppnivå. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar har också förstärkts under det senaste årtiondet. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs av Helsingborgs kommuns omvärldsanalys (2024) som "en långsiktig utmaning för kommunerna."

Boverket publicerade 2025 rapporten "Utanförskap och livsvillkor på landsbygden." Serviceglesning — att butiker, vårdcentraler, apotek och banker försvinner från glesbygd — är ett mönster som accelererat under två decennier. Skillnaderna i levnadsvillkor mellan stad och land har vuxit sedan 1990-talet, enligt sammansatta analyser av levnadsvillkor. Det skapar ett geografiskt utanförskap som sällan ges samma analytiska utrymme som urbant utanförskap.

Internetstiftelsens undersökning (2024) visar att bara 16 procent av hushållen i utsatta områden har tillgång till betalda svenska nyhetsmedier, jämfört med 32 procent i övriga Sverige. Bara 53 procent av unga i utsatta områden uppger att de har full tillgång till det digitala samhället. Det innebär att de med störst behov av samhällsinformation är de som i minst utsträckning nås av den — vilket skapar ett informationsutanförskap utöver det sociala.

Cirka 1,3 miljoner vuxna i Sverige ger regelbundet omsorg eller stöd till en närstående, enligt Socialstyrelsens kartläggningar. Över 100 000 personer har enligt tidigare uppskattningar behövt gå ner i arbetstid eller lämna arbetet helt eller delvis på grund av omsorgsansvaret. Det obetalda anhörigarbetet skattas i flera utredningar till tiotals miljarder kronor per år om det värderas till marknadspris — en osynlig pelare under formell äldreomsorg och funktionsstöd. Kvinnor bär en oproportionerligt stor del av ansvaret, vilket påverkar livsinkomst, pension och arbetsmarknadsdeltagande.