Vem äger den svenska berättelsen?

Enligt SCB:s undersökning av levnadsförhållanden uppgav 56,8 procent av unga 16–24 år psykiska besvär (ängslan, oro eller ångest) 2024 — 69,1 procent bland unga kvinnor och 45,4 procent bland unga män. Andelen var ännu högre 2023 (60,2 procent totalt). SKR:s tidigare sammanställning visade att barn i kontakt med BUP ökat snabbare än kapaciteten. Efterfrågan överstiger utbudet år efter år, medan rapporteringen ofta stannar vid enstaka fall.

Enligt SCB:s och Boverkets kartläggning 2024 finns det 180 områden i 66 svenska kommuner med särskilt stor sammanvägd problematik. Mer än 700 000 personer bor i dessa områden — varav drygt 170 000 är barn. Boendesegregationen har ökat under de senaste tio åren. I de mest utsatta områdena arbetar bara 54 procent av kvinnorna och 64 procent av männen. Regeringen tillsatte 2024 en utredning om parallella samhällsstrukturer bestående av klaner och släktbaserade nätverk.

Skolverkets uppföljning för 2024/25 visar att betygsresultaten i grundskolan försämras något, och att det finns en mycket stor spridning mellan huvudmän. Tusentals elever lämnar varje år grundskolan utan att nå målen. En statlig utredning från 2025 konstaterar att strukturen kring särskilt stöd fortfarande brister, att elevhälsan är ojämnt fördelad och att lärares administrativa börda tar tid från undervisning. Studiero uppvisar låga medelvärden i skolenkäterna.

Forskning och regionala omvärldsanalyser pekar på att skillnaderna i befolkningens värderingar har ökat parallellt med den ekonomiska och geografiska segregationen. Synen på religion, jämställdhet och familjeliv skiljer sig på gruppnivå. Skillnaderna mellan mäns och kvinnors värderingar har också förstärkts under det senaste årtiondet. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck beskrivs av Helsingborgs kommuns omvärldsanalys (2024) som "en långsiktig utmaning för kommunerna."

Serviceglesning — att butiker, vårdcentraler, apotek och banker försvinner från glesbygd — är ett mönster som accelererat under två decennier. MUCF:s rapport Fokus 24 visar att unga på landsbygd har sämre chans att klara grundskolan och ta sig till skola, fritid och jobb, men rapporterar högre trygghet. Skillnaderna i levnadsvillkor mellan stad och land har vuxit sedan 1990-talet. Det skapar ett geografiskt utanförskap som sällan ges samma analytiska utrymme som urbant utanförskap.

Tre procent av svenskarna 16 år och äldre använder inte internet 2025. De finns i praktiken bara i pensionsåldern: 19 procent av dem över 75 är helt utan nät. En fjärdedel i samma grupp saknar mobilt Bank-id. Nästan var fjärde i befolkningen har avstått från att boka läkare för att vårdens e-tjänster upplevs för svåra — mest de äldsta kvinnorna. Myndighetskontakter, pension och vård förutsätter de verktyg som just de med störst vårdbehov saknar.

Cirka 1,3 miljoner vuxna i Sverige ger regelbundet omsorg eller stöd till en närstående, enligt Socialstyrelsens kartläggningar. Över 100 000 personer har enligt tidigare uppskattningar behövt gå ner i arbetstid eller lämna arbetet helt eller delvis på grund av omsorgsansvaret. Det obetalda anhörigarbetet skattas i flera utredningar till tiotals miljarder kronor per år om det värderas till marknadspris — en osynlig pelare under formell äldreomsorg och funktionsstöd. Kvinnor bär en oproportionerligt stor del av ansvaret, vilket påverkar livsinkomst, pension och arbetsmarknadsdeltagande.

Drygt 4,2 miljoner vuxna besökte tandvården 2025 — 55 procent av kvinnorna och 48 procent av männen. På tio år har besöksandelen minskat, mest bland män. Folktandvården har tappat ungefär en fjärdedel av sina besökare. Mellan två undersökningar i Folktandvården i Norra sjukvårdsregionen går det nu 1 293 dagar — över tre och ett halvt år — mot 416 dagar i privattandvården. Tandvårdslagen kräver vård på lika villkor. Utfallet gör det inte.

Granskningsnämnden tog emot 4 389 anmälningar 2024 och upprättade 2 219 ärenden — den högsta volymen på ett decennium. Programföretagen friades i ungefär en tredjedel av ärendena. Fällande beslut: 29 stycken, en procent. Den enda statliga efterhandskontrollen av SVT och SR är reaktiv, klagomålsdriven och slutar nästan alltid utan påföljd. Högt inflöde, låg andel ansvar — samma mönster som i flera andra system som sällan syns som system.

38 procent av internetanvändarna tycker att vårdens appar underlättar tidsbokning. 13 procent tycker att de försvårar — nästan dubbelt så vanligt i pensionsåldern, 28 procent bland de äldsta kvinnorna. Nästan var fjärde har avstått från att boka läkare för att e-tjänsterna är för svåra, även unga vuxna och personer med funktionsnedsättning. Vanligaste skälet: man vet inte vilken kategori symptomen tillhör, och det finns ingen att rådfråga. Digitalisering som effektivisering blir urval: den som inte kan klicka rätt kommer inte in.

Andelen 15–24-åringar som varken arbetar eller studerar steg till 5,6 procent 2024, från 5,1 procent 2023. Bland utrikes födda unga män var andelen 8,6 procent, mot 5,3 procent bland inrikes födda män. Samtidigt uppgav 56,8 procent av 16–24-åringar psykiska besvär 2024 — 69 procent av de unga kvinnorna. Tre register — arbetsmarknad, skola, hälsa — pekar på samma kohort. De behandlas som tre nyheter.